Bondeliv

Som sagt ensamstående med mjölkkor, hushåll o barn så är jag ibland behov av hjälp. Ska jag vara ärlig så är inte ungarna till mycket hjälp, om de beror på att de är bortskämd, ointresse, tidsbrist från min sida låter jag vara osagt…jag har ofta svårt att hinna med dom oxå, även om jag tycker att mitt arbetsliv hela tiden kretsar kring deras klockor..

Men nu återstår det att se om det blir skillnad, dotter tar EU-kort och grabben, med traktorintresse håller på att växa om mej så nu kanske det blir skillnad. Eller jag hoppas och håller tummarna för att det blir det. Hur som helst så är det roligare att arbeta och lättare om man kan hjälpas åt.

Visst jag har ju ”drängen” men det är inte lika mycket som förr, men när han är med så hinner jag städa och dona i lagårn, dessutom passar jag ju på med saker ute, sånt som det underlättar att göra då man är två. Eller så kan han fixa ute medans jag fixar inne…när vi kommit överens om det..??!!

Hur än det är så har jag halkat efter inne, det stressar mej! Vet inte hur jag ska få ”småfolket” att göra nått heller för de är så tonårstrött och ”de orkar inte”, ”…men mina kompisar behöver ju inte..”, ”…jamen, jag måste ju plugga ( dvs umgås med kompisarna på nätet)..” osv…

Visst det går att dra ur telefonjacket och proppen till tvn, det går att ställa krav eller hota med utegångsförbud osv, men då måste jag ta en fight. En eller många långa fighter som jag inte har ork till. Ja, men du måste säger nån, däribland pappan som inte ser vardagen, ja men när?? Just nu när utgödslingen jävlas och plattan håller på att jäsa över? Eller i morgon efter skolan vilket innebär att jag inte kommer ut i lagårn förrän framåt fem och därefter har fyra timmars jobb framför mej plus att jag måste avbryta 2 ggr för att skjutsa o hämta till träning..förhoppningsvis har ungarna tänkt på sänggående när jag kommer in från lagårn…

Det är lite tungt! Intalat mej själv att  jag inte ska se allt krångel som nederlag som det var förra året utan se saker för vad de är och det som skett, försöka fixa till det och under tiden hämta min energi från de ljusa stunder som fyllt mej med energi, leta upp den känslan, hålla kvar den och jobba vidare. Hittills har det fungera hyfsat bra men nu….

Dyngplattan och skiten är det som håller på att få bägaren att rinna över, eller ja skiten håller på att rinna över plattan. Så jag pratade lite med far om problemet och det är ju bara att köra ut på stuka så löser det sig. Visst!!

Dräng var här igår och vi  gick igenom allt som måste fixas under dagen/helgen. Vi skred till verket och började, då kommer grabben, som har kusin på besök, och måste ha soppa till fyrhjulingen, dotter skickar sms att hon måste ha skjuts till bussen om 25 min, visst ja – vi kanske ska ha nått att äta oxå underdagen, vad finns att tilllaga snabbt?? Så då fick drängen jobba ensam och jag ” gör det kvinnor ska göra” – sköta markservicen fast den här kvinnan hade hellre velat gjort annat…ja, jo jag har satt mej i detta jordbruk och då är det väl så kan man tycka, eller…??

Efter att jag uträttat ärende och fixat käk, för det här drog ju ut på tiden så eftermiddagen kom, så var det dax att åter försöka ut och fixa. Drängen säger: Jag går ut och börjar tills du gjort klart…  Ok, jag måste ju hänga en maskin tvätt och lägga i en ny  först….ont om rena lagårdskläder bland annat…

Så när jag äntligen kommer ut är han i fullgång med det som jag faktiskt hade sett fram mot att göra, nämligen lägga av plattan och köra ut skit!! En som la sig i var liksom överflödig, så jag suckade och gick därifrån…

Oja, jag ska vara tacksam för den hjälp jag får och när jag får hjälp så hinner jag med att göra sånt jag inte hinner under en stressad vardag. Oja, jag ÄR tacksam att NÅGON vill hjälpa mej men nån gång kan väl den som hjälper till oxå ta det andra som ska göras och låta mej få köra?? De tar för givet och då orkar jag inte ta diskussion, det är liksom ingen ide och med de menar jag männen! I alla fall de som jag får hjälp av….

Följden blev att jag blev sur!! Visst jag fick massa annat gjort OCH jag kom ut i lagårn i bra tid så jag hann titta på Melodifestivalen och det var nog det resultatet som fick droppen att rinna över för då kom tårarna likt en unge – DUMMA svenska folket och rösta på RANELID!!! ARRGGHH!!!!

Idag har jag ont i huvudet och tanken på hur veckan ser ut gör att jag får hjärtklappning och nu sitter jag i röran på kontoret och skriver av mej innan jag ska ta itu med det här eftersatta eländet…fortfarande hjärtklappning men det är ju bara att bita ihop. Försöker tänka på min störtsa energi-påfyllnings-boost från i höstas så blir jag ska bli på bättre humör

Ska till mor och gratta henne i eftermiddag så kvällen blir väl sen igen, men ha en bra dag!!

Kramar från en långsur bondkärring som ska försöka jobba upp sig till en glad bondmora snart igen