av Susanne
Trettondagen
fredag 6 januari 2012 kl. 23:01 i Annat av Susanne
Här är vedmaskinen som vi köpt, inte världens roligaste sak att lägga pengar på, om ni frågar mig. Men bra att ha.
Smågrisar kom det i natt, precis som jag trodde. 2 kullar en fick 14 och en 11 st.
Det har varit ett underbart väder i dag. -3 och solsken. Janne åkte iväg för att jaga, de har några kalvar kvar på licensen och Bira behövde ut och röra på sig, hävdade han. Efter bara en kvart kom han hem igen, han hade glömt ammunitionen hemma! Sedan ringde han efter någon timme och berättade att han skjutit en älgkalv och att det skulle ta en stund innan han kom hem.
Jag ägnade förmiddagen åt papper, men sedan blev ute-längtan för stor, bäst att passa på att vara ute när det för en gångs skull är ljust.
När vi åt middag fick Lisa en riktigt ordentlig insulinkänning, det var flera år sedan hon hade så lågt blodsocker. Hon hade varit och sprungit en tävling och på vägen hem åt hon en glass. Tävling och glass är på var sin sida av den balansbräda som det är att hålla ett bra blodsocker. Därför trodde hon att hon låg på ett normalvärde innan middagen. När jag meddelade att det skulle bli efterrätt efter köttsoppan tog hon lite extra insulin, för att hon skulle kunna äta efterrätt.
Sedan åt hon sin soppa och sa att hon kände sig darrig. Det räckte att jag slängde en blick på henne, så visste jag vad det var frågan om. Vit som ett lakan och kallsvettig. Janne och Ola satte sig på var sin sida av henne så hon inte skulle ramla av stolen, medan jag fick i henne druvsocker och vatten. Hon var aldrig ”helt borta”, hon svarade när vi pratade med henne även om det var lite osammanhängande. Men med bara 1,8 i blodsocker är man inte tuff. Normalt ska det vara mellan 4-8. Troligen låg hon lågt redan innan maten, lite extra insulin och efterförbränning efter tävlingen, gjorde att hon sjönk för lågt. Efter några minuter fick hon färg på kinderna igen och nu är hon som vanligt igen.
Dela
Jag åt förr mycket sånt där godis som ger en liten energikick, typ vita tabletter med citronsmak, slutade med dom då jag började gymnasiet och hade lätt för att känna mig yr i skallen ibland, inget visste varför men 6 år senare kom man på det.
Läskigt det där med diabetes…. vi får hoppas att de hittar en permanent lösning på det snart.
Vi har också en sådan vedmaskin och jag älskar den. Att ta hand om veden är inte alls lika krångligt som förut, nu kan det vara riktigt trevligt faktiskt
Vi har beställt ved i ett försök att lata oss. Svärfar har vedeldning i sitt hus och vi orkade inte kapa ved denna sommar. Men inget lass ved har kommit än. Tur det inte är så kallt. Men en sån vedmaskin skulle jag vilja ha. . . . Jaha ska du fresta med söööööta kultingar. . . . Dom är ju helt gudomliga.
Oj….vilken tur att hon var i närheten av människor som visste vad det var på gång! Skönt att hon känner sig bättre!
Vilken jägare…glömma ammunitionen
Pappa hade vist hamlat nere på 1,4 igår.
Tur hon va hemma och inte ute i skogen någonstans.
Det är lurigt det där med diabetes.
Jag lider absolut inte av det men om jag inte ätit, eller kanske bara fikat, och ger mig iväg till skogen så kan jag bli riktigt darrig, då blir jag arg på mig själv för jag vet ju om att jag är sån.
Lurig sjukdom det där. Fin vedmaskin, är det sågkedja eller klinga på den ?
Det är ett svärd med sågkedja på den.